Bedövning av led – vad bedövas egentligen?

I ett annat inlägg i denna blogg beskrivs skillnaderna mellan att ställa diagnos med hjälp av ultraljudsundersökning respektive diagnostisk anestesi (bedövning). För att ytterligare belysa svårigheterna med att tolka en bedövning av en led kommer här en kort redogörelse från en vetenskapligt grundad artikel från England.

En bild på tidningen Equine Veterinary Journal


Equine Veterinary Journal är en välrenommerad tidskrift där vetenskapligt grundade artiklar publiceras. En av de mest produktiva författarna till olika artiklar (inte bara i denna tidskrift) är VMD Sue J. Dyson. Hennes publikationer är allmänt ansedda som läsvärda och hennes undersökningar betraktas som välgrundade och väl genomförda. Redan 1993 (Equine Veterinary Journal Volume 25,  Issue 1, pages 30–35January 1993) publicerades en artikel om vad som verkligen blir bedövat om man lägger bedövningsmedel i en led (hela artikeln finnas att läsa här). I detta fall rörde det sig om hasens glidleder (de små, ganska orörliga, lederna under hasleden). Hon injicerade röntgenkontrastmedel i en av glidlederna (den distala=den närmast skenbenet) och tog sedan röntgenbilder efter 5, 15 och 30 minuter. 10 hästar deltog i försöket och man injicerade båda benen vilket således innebar 20 leder. Resultatet var som följer:

I 7 st leder (35%) hittade man kontrastmedel i den angränsande leden UPPÅT (centrala glidleden) vilket är anmärkningsvärt att man fick en spridning uppåt (man hävdar ju alltid att man bedövar NEDANFÖR injektionsstället).

I 18 st ben (90%) hittade man kontrastmedel runt senorna tillhörande 2 muskler utanför leden (tibialis cranialis och fibularis tertius).

I 7 st ben (35%) hittade man kontrastmedel i senskidan runt hasen (tarsalsenskidan).

I 13 st ben (65%) hittade man kontrastmedel runt omkring hasens glidleder och i övre bakre delen av skenbenet (läs området för gaffelbandsfästet).

Dr Dyson drog slutsatsen att lokalt verkande bedövningsmedel som man injicerar i nedre glidleden mycket väl kan komma att ta bort smärta från, inte bara den nedre glidleden, utan också den ÖVRE glidleden samt tarsalsenskidan, området för gaffelbandsfästet, smärtnerverna som går nedåt i benet på både fram- och baksidan av hasen samt senorna från 2 muskler. Risken är också stor, enl Dr Dyson, att man oavsiktligt injicerar bedövningsmedlet i senskidan eller i blod- och/eller lymfkärl.

Slutsats/frågor: Hur ska man säkert kunna tolka en bedövning av nedre glidleden? Är det inte ganska troligt att samma svårigheter gäller även andra leder/senskidor/slemsäckar som man bedövar?

The practical implications of these results include the possibility that local anaesthetic solution injected into the TMT joint may alleviate pain from the CD joint, the insertions of TC and FT or the tarsal sheath. It may also result in perineural analgesia of the dorsal metatarsal nerves or the plantar metatarsal nerves. In some cases subtarsal injection of local anaesthetic solution may result in alleviation of pain from the tarsal sheath. False negative results for subtarsal analgesia may be achieved by inadvertent injection into the tarsal sheath or into a blood or lymphatic vessel.

 

Share