Efter att ha hjälpt våra kunder med så kallade direktregleringar av skador under många år, så blir man ofta förvånad hur ofta försäkringsbolagen ändrar villkoren i försäkringen. Enligt de experter vi talat med får detta bara ske i samband med varje försäkringstagares huvudförfallodag. Detta till trots, sker alltid dessa ändringar på ett visst datum gällande för alla, oavsett vilken huvudförfallodag man har. Detta innebär sålunda att du inte har möjlighet att säga nej till de nya villkoren utan du ”tvingas” att acceptera det nya. Och alla dessa ändringar är ju ALLTID till det sämre för kunden. Man kan ju undra hur detta får pågå år efter år utan att någon juridiskt kunnig ifrågasätter det som sker? Däremot ändras inte premien förrän på huvudförfallodagen och då ALLTID i form av en höjning. Försäkringsavtalslagen säger följande angående ändringar av vad som försäkringen ersätter:
6 § Om försäkringsbolaget ändrar försäkringen enligt 3 kap. skall det samtidigt tillställa försäkringstagaren den information om ändringarna som denne kan behöva. Information om ändringar i försäkringen skall lämnas samtidigt med premiekravet för den period då de nya villkoren skall börja gälla.
Det lustiga i detta sammanhang är att om ett försäkringsbolag ändrar på vad försäkringen ersätter, så dröjer det ofta inte så länge förrän andra försäkringsbolag följer efter med väldigt snarlika ändringar. För några år sedan träffades försäkringsbolagens veterinärer för att gemensamt bestämma vilka mediciner som skulle ersättas vid behandling av ledsjukdomar. Jag påtalade då detta genom en anmälan till Konkurrensverket. Detta statliga verk valde dock att inte ta upp ärendet med motiveringen att frågan var ”för liten”. Lägg dessutom till att IF och Svealand har samma veterinär anställd som medicinsk expert (?).
Så man kan nog lugnt säga att det som skiljer de olika försäkringsbolagen åt mest, är namnet.
Vetenskapliga rön kommer och går medan den beprövade erfarenheten består.
Så skulle man lite poetiskt kunna säga. Och visst är det så att vi dagligen konfronteras med nya vetenskapliga rön som nästa dag blir överbevisade av nya rön.
Det är väl helt klart att vi behöver vetenskapligt grundad kunskap och utan den hade vi inte varit där vi är idag (på gott och ont kanske). Men minst lika viktig är den beprövade erfarenheten. Men när blir en veterinärs erfarenhet en beprövad (läs accepterad) erfarenhet? Som exempel kan nämnas att vi är några stycken veterinärer som istället för böjprov (eller som komplement till böjprov) använder rullmatta för att göra rörelsekontroll. Personligen har jag använt denna metod i över 20 år och har sett över 50 000 hästar trava på rullbandet. Och tillsammans har vi som använder bandet troligen en gemensam erfarenhet på över 100 000 hästar. Ändå har ”etablissemanget” inom veterinärskrået svårt att anamma denna metod som beprövad erfarenhet. Hästförsäkringsbolaget Folksam ersätter till exempel inte denna form av rörelsekontroll på sin hästförsäkring (vilket alla de andra bolagen faktiskt gör). Utan beprövad erfarenhet skulle vi inte ha mycket till veterinärvård då uppskattningsvis mindre än hälften av alla manipulationer som görs av veterinärer idag (troligen mindre än 40%) är vetenskapligt grundat.
Det finns många exempel på väl fungerande undersöknings- och behandlingsmetoder som fortfarande väntar på att få kallas beprövad erfarenhet och därmed bli accepterad. Så åter till frågan vad som gör en icke vetenskapligt grundad metod accepterad? Är det när MÅNGA veterinärer använder metoden eller när VISSA veterinärer använder metoden?. Är det kanske när den veterinära ansvarsnämnden säger OK till en metod (vilket i så fall bygger på att någon veterinär blir anmäld av en hästägare för att ha använt en viss metod). Ingen tycks kunna svara på denna fråga vilket är konstigt då uttrycket ”beprövad erfarenhet” används i många juridiska tvister gällande veterinärers handlande.
Sammanfattningsvis alltså:
VEM BESTÄMMER NÄR NÅGOT BLIR BEPRÖVAD ERFARENHET OCH DÄRMED ACCEPTERAT I ETABLISSEMANGETS FINRUM OCH DÄRMED BLIR JURIDISKT HÅLLBART?
Efter att ha hjälpt våra kunder med så kallade direktregleringar av skador under många år, så blir man ofta förvånad hur ofta försäkringsbolagen ändrar villkoren i försäkringen. Enligt de experter vi talat med får detta bara ske i samband med varje försäkringstagares huvudförfallodag. Detta till trots, sker alltid dessa ändringar på ett visst datum gällande för alla, oavsett vilken huvudförfallodag man har. Detta innebär sålunda att du inte har möjlighet att säga nej till de nya villkoren utan du ”tvingas” att acceptera det nya. Och alla dessa ändringar är ju ALLTID till det sämre för kunden. Man kan ju undra hur detta får pågå år efter år utan att någon juridiskt kunnig ifrågasätter det som sker? Däremot ändras inte premien förrän på huvudförfallodagen och då ALLTID i form av en höjning. Försäkringsavtalslagen säger följande angående ändringar av vad som försäkringen ersätter:
